Under lång tid har jordklotet plågats av vår kollektiva överkonsumtion. Vetenskapen är samtidigt supertydlig. Trycket på planeten behöver minskas!
Som tur är tycker fler och fler att miljömässig och social hållbarhet är viktigt. De flesta vill inte lämna större fotavtryck än nödvändigt. Men när det gäller kläder är det märkligt nog lättare sagt än gjort att ta hållbarhetsansvar.
Hur ska man exempelvis få fram information om produktionens olika steg? Vilka material är bra och vad betyder egentligen certifieringarna? Hur har produkten transporterats innan den hamnade på butikshyllan? Hur ska de olika delarna vägas mot varandra? Vilka budskap ska man lita på?
Ur dissonansen mellan alla obesvarade frågor och viljan att ta ansvar uppstod idén om hållbarhetspoängen och utvärderingen av produkter. Vindpinads affärsidé!
Utgångspunkten är alltså att vi vill göra det enkelt för våra kunder att ta hållbarhetsansvar. För att göra det har vi skapat en modell där produkter och varumärken utvärderas och poängsätts i fem kategorier - de liggande staplarna.
Totalt är 100 poäng max och vi kan endast köpa in produkter som har fått 50 poäng eller mer. Redan med den gallringen har Vindpinad tillfört värde då du som besökare slipper se de sämre alternativen.
Det är en stor mängd data som vi begär in och analyserar. Vi gör jobbet som är svårt att göra som enskild individ. Hållbarhetspoängen är däremot lätt att förstå. Ju mer fyllda staplarna är desto högre blir den totala hållbarhetspoängen.
Man ska kunna ta hållbarhetsansvar oavsett vilken ämneskunskap man har. Det ska vara enkelt att göra rätt.
Innan en ny produkt tas in i sortimentet djupdyker vi i varumärkets övergripande hållbarhetsarbete. Vi granskar material som vi begärt från det aktuella företaget, vi nagelfar hållbarhetsrapporter och vi undersöker kommunikation på hemsidor och i sociala kanaler. Fördjupande frågor ställs till nyckelpersoner innan
underlaget sammanställs.
I denna kategori gör vi bedömningar av varumärkets generella hållbarhetsprofil, hur stor del av produktionen som kan betraktas som hållbar och vilken grad av kontroll som finns i verksamheten. Vi bedömer också hur lätt eller svårt det har varit att få fram den efterfrågade informationen samt om varumärket är öppna med de utmaningar som finns etc.
I totalpoängen för en produkt har denna kategori 25 procents vikt.
Det är vid ritbordet som många viktiga beslut fattas. Här väljs vilka material som ska användas och hur produktens olika funktioner ska bete sig.
I denna kategori poängsätter vi hur varumärket arbetar i sina designprocesser för att maximera förutsättningarna för både miljömässig och social hållbarhet. På vilket sätt har produkten designats för att fungera länge och i många olika sammanhang? Hur har man designat för minimalt svinn och hur lätt eller svårt det är att underhålla produkten? Vilka designbeslut har fattats för att möjliggöra en hållbar produktion?
Detta och ytterligare en lång rad faktorer vägs samman och analyseras.
I likhet med Varumärket ges Design 25 procents vikt i produktens slutpoäng.
Först när varumärket och dess designprocesser är genomlysta börjar vi titta på produkternas material. Relevanta certifieringar värderas högt medan poängavdrag exempelvis kan ges till materialblandningar som försvårar återvinning.
Tekniskt komplexa produkter har svårare att få en hög materialpoäng då de ofta består av många olika komponenter. Av den anledningen bör man bara jämföra hållbarhetspoäng mellan produkter som är någorlunda lika.
I möjligaste mån viktar vi produktens olika material så att huvudmaterialet exempelvis får 90% betydelse i materialpoängen om dess totala andel av produkten är 90%.
Totalt ges Material 20 procents vikt i produktens slutpoäng.
KLICKA HÄR för att komma till vår Materialskola.
Denna utvärderingskategori handlar om den sociala aspekten av hållbarhetsbegreppet. Vi kartlägger vart de olika förädlingsstegen sker och identifierar riskerna som är förknippade med produktionsplatserna. Bedömningen görs på landnivå genom en sammanvägning av data från regeringen.se, FN, Fairtrade och Fair Wear Foundation. Vi jämför sedan våra bedömningar med FNs Human Development Index och The Economist Democracy Index.
Därefter gör vi bedömningar av företagets kontrollfunktion och ställer dem mot de identifierade riskerna. Om produktion sker i länder med högre risker behövs naturligtvis en mer rigorös kontrollapparat.
Transparens och detaljrikedom från det utvärderade varumärket är avgörande. Saknas information i materialet vi har att utgå ifrån ställer vi kompletterande frågor.
Likt kategorin Material viktas Produktion med 20 procents vikt i produktens slutpoäng.
Den sista delen i utvärderingen handlar om faktorer av mer indirekt karaktär. Vi har valt att kalla kategorin Övrigt men dess betydelse är stor, ordvalet till trots.
I kategorin fördjupar vi vår förståelse om logistiken och hur produkterna transporteras. Vi analyserar hur varumärket arbetar med förpackningar och emballage. Frågor ställs om energieffektiviteten vid produktionsanläggningarna.
Här vägs också faktorer in som har med varumärkets huvudkontorsfunktioner att göra, exempelvis rese-, jämställdhets- och arbetsmiljöpolicys etc. Vi ställer även frågor om företagens samhällsengagemang och liknande.
I totalpoängen för en produkt har denna kategori 10 procents vikt.