Din varukorg är tom
Snabba Svanen-märkta leveranser - Fri frakt över 995 kr
I över 5 000 år har fibrer från bomullsplantan använts för tillverkning av klädesplagg. Merparten av tiden har odlingen skett på ett hållbart sätt. Numera odlas däremot bomull oftast (men inte alltid) industriellt, storskaligt och i många avseenden totalt ohållbart.
En av de absolut största miljökatastroferna i modern tid kan faktiskt kopplas till ohållbar bomullsproduktion. Vi snackar katastrofen kring Aralsjön. En gång världens fjärde största insjö. För ungefär 50 år sedan var sjön 12 gånger så stor som Vänern eller ungefär lika stor som halva England. Där fanns ett rikt djur- och växtliv och området var omtalat för sin vackra natur. Nu har en yta motsvarande storleken på Irland, Europas tredje största ö, försvunnit. Kvar finns ett förorenat ökenliknande landskap som mer eller mindre saknar liv. Aralsjön har blivit en symbol för hur oansvarigt och kortsiktigt agerande kan få katastrofala effekter.
Huvudorsaken till katastrofen är att floderna, de som tidigare försåg sjön med nytt vatten i ett naturligt kretslopp, nu har letts om för att konstbevattna stora bomullsodlingar i diktaturens Uzbekistan. Naturligtvis är detta inte bara en ekologisk katastrof av stora mått, även de sociala konsekvenserna i regionen är omfattande.
Som lök på laxen är bomullen inte bara törstig. I den konventionella (ej ekologiska) odlingen används dessutom betydande mängder av olika jordbrukskemikalier. Statistiken skiljer sig åt litegrand men i runda slängar odlas bomull på ungefär 2,5-3% av den globalt odlade jordbruksmarken. På den ytan används emellertid hela 25% av världens årliga förbrukning av insektsmedel. Även stora mängder konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används i den konventionella odlingen. Tyvärr också genmanipulerat (GMO) utsäde. Genmanipulerat för att exempelvis kunna uthärda vissa ogräsmedel. Dubbelfel alltså!
Givet allt detta vore det väl rimligt om merparten av världens bomullsproduktion redan hade ställts om från den skadliga konventionella varianten till ekologisk. Men nej, tyvärr inte. Enligt organisationen Textile Exchange var nämligen endast 0,4% av den globala produktionen ekologisk år 2015.
Här kan det passa att citera Patagonias grundare, Yvon Chouinard, som fritt översatt skriver följande i boken - Lessons from the edge of business and sport. ”Inget djur är så dumt och girigt att det förstör sitt eget bo – förutom människan”.
Tough shit, eller hur?
Antingen kör man strutstaktiken eller så gör man mer och mer av det som är det smart och ansvarsfullt. T.ex. kan man göra så här:
1. Köp få men bra produkter. Sådana som du kommer vårda, använda mycket och älska i många år. Ju färre produkter som behöver produceras desto mindre blir trycket på planeten.
2. Om valet landar på en bomullsprodukt, köp den endast om den har en tillförlitlig ekologisk certifiering. Avstå helt från att köpa produkter med inslag av konventionellt odlad bomull. Gör det till en principsak och låt det kosta lite extra. Det verkliga priset uppstår annars någon annanstans i form av förstörd miljö.
3. Sätt press på varumärken och återförsäljare genom att ställa frågor. Nöj dig inte med tveksamma eller otydliga svar.
4. Läs på och dela med dig av din kunskap. Ju fler vi blir som aktivt deltar i förändringen desto starkare blir kraften.
Och skulle du någon gång i framtiden få behov av att köpa en bomullsbaserad produkt ur Vindpinads sortiment kan du vara trygg med att vi endast jobbar med ekologiskt certifierad bomull. Vi gillar starka, långtgående certifieringar såsom GOTS, Organic Content Standard och USDA Organic. Andra varianter som t.ex. Better Cotton Initiativ tycker vi däremot inte alls om då de är vilseledande. Bomullsplagg som har BCI-märkningen är troligen något mer hållbara än om bomullen var konventionellt odlad men varför nöja sig med det när det finns bättre alternativ?
KLICKA HÄR för att se Vindpinads sortiment av produkter som helt eller delvis består av ekologisk bomull.
För den som vill lära sig ännu mer om ämnet kan man exempelvis klicka in sig på någon av länkarna nedan:
Bok; Gunilla Ander, Bomull – en solkig historia (2011)
Vindpinads materialskola; Bomull
Rapport; Världsnaturfonden, Bomull – En ren naturprodukt? (2005)
BBC-dokumentär; Modeindustrins smutsiga baksida (2018). Tillgänglig på SVT-play till 18 november 2019
Kommentarer kommer godkännas innan publicering.
