Din varukorg är tom
Förlängt öppet köp till 3/1 - Fri frakt över 995 kr
Texten nedan är i sin helhet tagen från nyhetsbrevet Aktuell Hållbarhet 2018-03-14. Grunden för texten är i sin tur forskning från Lunds Universitet och docent Henrik Pålsson.
Vindpinad och de som är våra kunder berörs av innehållet varför vi valt att återge texten utan omskrivningar. Tack Aktuell Hållbarhet och tack Henrik Pålsson.
E-handeln ökar dramatiskt. I nuläget står den för ungefär 8 procent av detaljhandelns totala omsättning enligt Handels Utredningsinstitut. Under tredje kvartalet 2017 ökade e-handelns omsättning för kläder med 15 procent jämfört med motsvarande period året före. Livsmedel ökade med 21 procent, leksaker med 25 procent och mer mogna e-handelsprodukter, såsom böcker och elektronik, med 3-6 procent.
Vid e-handel förändras många delar i en försörjningskedja från produktion till konsumtion. Detta kan handla om antal, geografisk placering och storlek på lager, val av transportslag, fyllnadsgrad i transport, förpackningslösning och så vidare. E-handel innebär också att företag behöver kommunicera med och distribuera produkter till konsumenter på nya sätt, eftersom butiksledet försvinner. Dessa förändringar påverkar e-handelns miljöpåverkan jämfört med traditionell handel, men hur? Frågeställningen är komplex då total miljöpåverkan beror på sex faktorer: godstransporter, persontransporter, förpackningslösning, energiförbrukning i byggnader, andel produktreturer samt andel osålda eller förstörda produkter. För att bedöma total miljöpåverkan i ett distributionssystem behövs kunskap om respektive faktor.
Ett treårigt forskningsprojekt på Lunds universitet visade att e-handel i många fall har potential att bli relativt miljöeffektiv, men det kräver att företag utvecklar processer och distributionssystem som medför låg miljöbelastning inom respektive faktor. Konsumenters beteenden behöver verka i samma riktning. Hittills har e-handel exempelvis inte påverkat rådande resvanor för persontransporter nämnvärt, då de ofta är en del av en resekedja. Således har en hemleverans generat en ny godstransport till hemmet, men resandet till en butik finns kvar. Detta kan förändras i takt med att e-handeln växer i omfattning och en större andel varor beställs hem.
För att minimera miljöbelastning från de sex faktorerna kan företag och konsumenter beakta ett antal åtgärder. Företag kan utveckla förpackningslösningar, som är anpassade till e-handelns kravbild. Det kan handla om att minimera transport av luft och förbrukning av förpackningsmaterial i onödigt stora transportförpackningar eller att undvika förpackningar som generar mycket förpackningsavfall vid ompackning av produktreturer. Leksaksförpackningar i butiker är exempelvis ofta utformade för att vara svåröppnade, vilket inte behövs vid e-handel. Om en sådan förpackning öppnas och returneras krävs omfattande ompackning. Företag kan också stödja konsumenter att välja rätt storlek, rätt färg etc. vid inköp av t ex kläder, för att minimera antalet produktreturer. Vidare kan de erbjuda olika ledtider, dvs tid mellan order och leverans. Genom att möjliggöra för och uppmuntra konsumenter att välja en längre tid ökar möjligheterna för samlastning med andra produkter och därmed fordonens fyllnadsgrad. En annan möjlighet är att sampacka ordrar i samma transportförpackning. Detta kan både minimera total transportförpackning och öka fyllnadsgrad i transporter. För att minska antalet missade leveranser kan företag vidareutveckla obemannade leveranslösningar, som inte kräver närvaro av konsumenter. Slutligen kan företag sträva efter att undvika osålda och förstörda produkter, som har stor påverkan på miljöeffektiviteten av e-handel. Den aggregerade miljöbelastningen av produkter, dvs miljöpåverkan från tillverkning, förpackningar, transporter etc. till det ställe där en produkt förstörs är ofta stor. Om en e-handelskanal innehåller en stor andel av osålda eller förstörda produkter ger detta en stor miljöpåverkan. Detta fenomen kan exempelvis ses för billiga produkter från Asien, som ofta slängs eller förstörs istället för att returneras om de inte uppfyller kundens förväntningar. Även alternativet att returnera med flygfrakt ger en stor miljöbelastning.
Miljömedvetna konsumenter kan undvika att köra bil till utlämningsställen eller planera upphämtning i samband med andra ärenden. De kan också undvika inköp som genererar flygfrakt, då det har avsevärt större miljöpåverkan än andra transportslag. Vidare kan konsumenter planera inköp så att flera beställningar kan levereras samtidigt. Om man exempelvis beställer tre böcker samtidigt istället för vid tre separata tillfällen minskar transportförpackningen med nästan två tredjedelar per bok, godstransporten blir effektivare och om boken levereras till ett utlämningsställe kan även persontransporten minska med två tredjedelar per bok. En ytterligare möjlighet är att välja längre leveranstider när så är möjligt, eftersom det ökar möjligheterna till samlastning och högre fyllnadsgrader i transporter. Det är också miljöeffektivt att sträva efter att undvika produktreturer, vilka ofta påverkar miljön i form av en personresa till ett returneringsställe, en godstransport och en ny förpackning. Det ger således en onödig miljöbelastning att exempelvis beställa flera storlekar av skor och sedan returnera de som inte passar.
Detta är några av många möjliga åtgärder företag och konsumenter kan förhålla sig till för att e-handeln ska utvecklas i en miljömässigt fördelaktig riktning. I takt med att e-handeln mognar och ökar i omfattning skapas många spännande och innovativa lösningar. För att beakta miljöpåverkan behöver lösningarna förhållas till de sex miljöpåverkansfaktorerna.
Henrik Pålsson, docent och lektor i förpackningslogistik, Lunds universitet
