Din varukorg är tom
Förlängt öppet köp till 3/1 - Fri frakt över 995 kr
Under årets kallare perioder behöver vi kläder som skyddar oss mot kyla. Lager-på-lager-principen är då själva grunden för hur man smartast bygger upp klädsystemet inifrån och ut. I detta system har varje lager en särskild funktion men exakt hur många lager man använder och deras inbördes ordning kan variera utifrån väder, aktivitet och intensitet m.m.
Isolerande ytterplagg, ibland även kallade för förstärkningsplagg, spelar en central roll när kvicksilvret sjunker så nu ska vi ta en närmare titt på den typen av produkter och materialen som används.
Man kan säga att de isolerande ytterplaggen i sig själva består av flera lager. Yttertyg, fodertyg och där emellan någon form av isolerande material. Ibland har de även ett vattentätt membran.
Tunnare plagg i denna kategori kan både användas som ytterplagg i mellansäsongerna och som mellanlager under skalplagg när det är riktigt kallt. Tjockare isoleringsplagg används emellertid nästan uteslutande som yttersta lager vid kallt väder.
Generellt kan man säga att ju mer luftspalt, även kallat loft, som ett isolerande material kan skapa, desto bättre är dess isoleringsförmåga.
Men för att kunna välja rätt isoleringsplagg behöver man kunna en del om de olika familjerna av isoleringsmaterial och deras egenskaper. Hos Vindpinad är det också centralt att titta på materialen ur hållbarhetsperspektiv varför vi i guiden nedan pratar om materialen för- och nackdelar men även deras hållbarhetsprestanda. Vi vill ju som alltid hjälpa dig att göra medvetna och välgrundade val.
Hur som helst, de tre primära isoleringsmaterialen är; syntet, dun och ull, och nu ska vi gå igenom dem i tur och ordning. Vill du därefter veta mer om varje material finns ytterligare läsning i Materialskolan.
Det finns flera typer av syntetfibrer som används i isolerande plagg. De har delvis olika egenskaper men här beskriver vi dem som en familj då likheterna är större än skillnaderna. Gemensamt för syntetmaterialen är att deras ursprung är någon form av olja, oftast fosil sådan. Hos Vindpinad krävs emellertid att minst 50% av en syntetprodukt består av återvunnen fiber för att vi ska köpa in den.
Nedan beskriver vi syntet som isolerande material på ett generellt plan, utan att gå in på varje enskild typ av syntetfiber.
+ Syntet är bra på att transportera ut fukt och överskottsvärme.
+ Syntet torkar snabbt om det skulle bli blött.
+ Syntet är lätt även om det väger mer än dun.
- Syntet kan inte komprimeras lika hårt som dun och tar därmed större plats i en packning.
- Syntet kan fånga upp dålig lukt som sedan är svår att bli av med.
Dun är den fjädervävnad som finns närmast skinnet på en fågel. Dunet saknar vingpennan som fjädrar har och det är därför fluffigt och luftigt vilket ger dunet dess goda förmåga att isolera och därmed värma. När dun används som isolering i kläder blandas det oftast upp med en viss mängd fjäder för att det inte ska falla ihop utan kunna fylla hela det tänkta utrymmet i plagget. När man mäter dunets förmåga att fylla upp ett utrymme talar man ofta om ”fill power”, ett mått på dunets fluffighet. En hög fill power innebär att en specifik mängd (vikt) dun fyller ut ett utrymme bättre än ett dun med lägre fill power.
+ Dun är bra på att skapa värme i förhållande till sin vikt.
+ Ytterplagg med dun som isolering kan vara väldigt komprimerbara och därmed lätta att packa med sig.
+ Dun som underhålls på ett bra sätt har lång livslängd i förhållande till syntet.
- Dun förlorar sin fluffighet och därmed sin värmande förmåga om det blir blött.
Dun och fjädrar som används i textil produktion kommer vanligen från andfåglar och kan antingen plockas från fåglar efter slakt eller under tiden fågeln lever.
Ull är en riktig friluftsklassiker genom sina utomordentliga egenskaper när det gäller att värma sin bärare. Ull har dessutom på senare tid fått ett motiverat uppsving som isolerande material. Ullens ursprungliga uppgift är ju att skydda sin bärare, fåret, mot kyla och fukt och är på så sätt ett naturligt alternativ till syntet. Och i jämförelse med dun så klipper man ju ull från djur som lever och frodas.
+ Ull har naturligt goda temperaturreglerande och fukttransporterande egenskaper.
+ Ullens bakteriehämmande egenskaper gör materialet naturligt odörhämmande.
+ Ull värmer även om det skulle bli fuktigt.
- Det är viktigt att man tvättar ullplagg på rätt sätt så att ullen behåller sin elasticitet och form. Å andra sidan behöver man inte tvätta ull så ofta.
Avslutar med en film lånad av Fjällräven. Filmen går på ett pedagogiskt sätt igenom de tekniska aspekterna med de olika isoleringsmaterialen; dun, syntet och ull.
