januari 11, 2022 4 minuter att läsa

Under årets kallare perioder behöver vi kläder som skyddar oss mot kyla. Lager-på-lager-principen är då själva grunden för hur man smartast bygger upp klädsystemet inifrån och ut. I detta system har varje lager en särskild funktion men exakt hur många lager man använder och deras inbördes ordning kan variera utifrån väder, aktivitet och intensitet m.m.

Isolerande ytterplagg, ibland även kallade för förstärkningsplagg, spelar en central roll när kvicksilvret sjunker så nu ska vi ta en närmare titt på den typen av produkter och materialen som används. 

Man kan säga att de isolerande ytterplaggen i sig själva består av flera lager. Yttertyg, fodertyg och där emellan någon form av isolerande material. Ibland har de även ett vattentätt membran.

Tunnare plagg i denna kategori kan både användas som ytterplagg i mellansäsongerna och som mellanlager under skalplagg när det är riktigt kallt. Tjockare isoleringsplagg används emellertid nästan uteslutande som yttersta lager vid kallt väder.

Generellt kan man säga att ju mer luftspalt, även kallat loft, som ett isolerande material kan skapa, desto bättre är dess isoleringsförmåga.

Men för att kunna välja rätt isoleringsplagg behöver man kunna en del om de olika familjerna av isoleringsmaterial och deras egenskaper. Hos Vindpinad är det också centralt att titta på materialen ur hållbarhetsperspektiv varför vi i guiden nedan pratar om materialen för- och nackdelar men även deras hållbarhetsprestanda. Vi vill ju som alltid hjälpa dig att göra medvetna och välgrundade val.

Hur som helst, de tre primära isoleringsmaterialen är; syntet, dun och ull, och nu ska vi gå igenom dem i tur och ordning. Vill du därefter veta mer om varje material finns ytterligare läsning i Materialskolan.

Syntet som isolerande material

Det finns flera typer av syntetfibrer som används i isolerande plagg. De har delvis olika egenskaper men här beskriver vi dem som en familj då likheterna är större än skillnaderna. Gemensamt för syntetmaterialen är att deras ursprung är någon form av olja, oftast fosil sådan. Hos Vindpinad krävs emellertid att minst 50% av en syntetprodukt består av återvunnen fiber för att vi ska köpa in den.

Nedan beskriver vi syntet som isolerande material på ett generellt plan, utan att gå in på varje enskild typ av syntetfiber.

 

Plus

+ Syntet är bra på att transportera ut fukt och överskottsvärme.
+ Syntet torkar snabbt om det skulle bli blött.
+ Syntet är lätt även om det väger mer än dun.

Minus

- Syntet kan inte komprimeras lika hårt som dun och tar därmed större plats i en packning.
- Syntet kan fånga upp dålig lukt som sedan är svår att bli av med.

Syntet och hållbarhet

  • Om syntmaterialet inte är blandat med andra fibrer kan det i många fall materialåtervinnas om och om igen.
  • Syntetmaterial har i de flesta fall petrokemiskt, fosilt, ursprung. Utvinningen och framställningen av den textila fibern tar därmed en ändlig resurs i anspråk. Syntetmaterial som framställts genom återvinning har lägre klimatavtryck.
  • Alla syntetiska material riskerar att släppa ifrån sig små plastfragment, s.k mikroplaster, vid tvätt och under användning. Dessa partiklar bryts ner extremt långsamt och de riskerar att skada både djur, växter och hela ekosystem.

Dun som isolerande material

Dun är den fjädervävnad som finns närmast skinnet på en fågel. Dunet saknar vingpennan som fjädrar har och det är därför fluffigt och luftigt vilket ger dunet dess goda förmåga att isolera och därmed värma. När dun används som isolering i kläder blandas det oftast upp med en viss mängd fjäder för att det inte ska falla ihop utan kunna fylla hela det tänkta utrymmet i plagget. När man mäter dunets förmåga att fylla upp ett utrymme talar man ofta om ”fill power”, ett mått på dunets fluffighet. En hög fill power innebär att en specifik mängd (vikt) dun fyller ut ett utrymme bättre än ett dun med lägre fill power. 

 

Plus

+ Dun är bra på att skapa värme i förhållande till sin vikt.
+ Ytterplagg med dun som isolering kan vara väldigt komprimerbara och därmed lätta att packa med sig.
+ Dun som underhålls på ett bra sätt har lång livslängd i förhållande till syntet.

Minus

- Dun förlorar sin fluffighet och därmed sin värmande förmåga om det blir blött.

Dun och hållbarhet

Dun och fjädrar som används i textil produktion kommer vanligen från andfåglar och kan antingen plockas från fåglar efter slakt eller under tiden fågeln lever.

  • Om dunet plockas från en levande fågel växer det ut på nytt varpå det kan plockas igen. Måhända ekonomiskt rationellt men fullständigt förkastligt ur ett etiskt perspektiv. Metoden, kallad ”live-plucking”, medför mycket smärta, betydande stress och stort lidande för fågeln. Naturligtvis inte aktuellt med sådant dun hos Vindpinad.
  • Att däremot använda dun från slaktade fåglar som är uppfödda på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för matindustrin tycker vi däremot är helt logiskt. Se därför till att välja etiskt dun som är granskat och certifierat av oberoende organisationer som till exempel RDS (Responsible Down Standard).
  • Dun är naturligt nedbrytbart.

Ull som isolerande material

Ull är en riktig friluftsklassiker genom sina utomordentliga egenskaper när det gäller att värma sin bärare. Ull har dessutom på senare tid fått ett motiverat uppsving som isolerande material. Ullens ursprungliga uppgift är ju att skydda sin bärare, fåret, mot kyla och fukt och är på så sätt ett naturligt alternativ till syntet. Och i jämförelse med dun så klipper man ju ull från djur som lever och frodas.

Plus

+ Ull har naturligt goda temperaturreglerande och fukttransporterande egenskaper.
+ Ullens bakteriehämmande egenskaper gör materialet naturligt odörhämmande.
+ Ull värmer även om det skulle bli fuktigt.

Minus

- Det är viktigt att man tvättar ullplagg på rätt sätt så att ullen behåller sin elasticitet och form. Å andra sidan behöver man inte tvätta ull så ofta.

Ull och hållbarhet

  • Djurhållningen kan vara högst olika beroende på plats och uppfödare. På vissa platser förekommer t.ex. den ytterst smärtsamma mulesing-metoden. Det gäller därför att ha koll på ullens ursprung och att djurens grundläggande behov blivit tillgodosedda. Titta efter certifieringar som ZQ eller RWS (Responsible Wool Standard).
  • Fåren betar ofta i öppna landskap vilket ger förutsättningar för många insekts- och fågelarter. För många djur på för liten yta kan dock leda till överbetning och i förlängningen jorderosion. Även markanvändningen regleras i vissa certifieringar.
  • Naturligt nedbrytbart.

     



    Även i Blogg

    Uttjänta fiskenät får nytt liv med Patagonias hjälp
    Uttjänta fiskenät får nytt liv med Patagonias hjälp

    april 21, 2022 2 minuter att läsa

    Läs mer
    Tree-Kånken - en framtidssäkrad klassiker
    Tree-Kånken - en framtidssäkrad klassiker

    augusti 16, 2021 2 minuter att läsa

    Läs mer
    Konsten att välja friluftsbyxor
    Konsten att välja friluftsbyxor

    juni 23, 2021 3 minuter att läsa

    Läs mer