Så funkar det - lager-på-lager-principen

Detta lager har till sin främsta uppgift att förflytta fukt bort från kroppen och att skapa värme. Vatten leder bort kroppsvärmen 25 gånger mer effektivt än luft så om fukten tillåts stanna nära kroppen blir du snabbt kall om aktivitetsnivån sjunker. Därför måste det innersta lagret ha förmågan att leda ut fukt ut till nästa lager. Bomull är därför ett dåligt materialval medan ull och syntet fungerar utmärkt. Vindpinad förespråkar oftast plagg av merinoull eller alternativ där ullen har spunnits utanpå en tråd av syntetfiber. Yttertemperatur, typ av aktivitet och hur frusen man är får avgöra vilken tjocklek och stickningsteknik på lager 1 du ska välja. Slätstickade tyger är vanligast men t.ex. så kallad frottéstickning eller nätkonstruktioner är också populärt.

Ull och främst merinoull är ett förhållandevis dyrt material men å andra sidan har ullen många goda egenskaper förutom den fukttransporterande. För det första så värmer ullen även om den har blivit fuktig. För det andra luktar ull inte illa då den är naturligt antibakteriell. I de flesta fall räcker det att vädra ullplagg. Tvätta därför bara när en rejäl vädring inte räcker och använd då ulltvättmedel. Detta gör också att du inte behöver ha så många ställ om du ska på resa. Det räcker ju som sagt att vädra så du slipper att fylla hela resväskan med ställ som bara kan användas en dag innan ditt resesällskap kräver att du ska byta.

KLICKA HÄR för att komma till produkter lämpade som lager 1.

Lager 2 är tänkt att skapa isolering mot kyla och samtidigt se till att fukt och eventuell överskottsvärme transporteras vidare utåt. Fastnar fukten i mellanlagret förloras stora delar av funktionen. För maximal flexibilitet är det därför bra att kunna anpassa mellanlagret genom t.ex. dragkedja eller knäppning. Möjligheten att anpassa mellanlagret är näst intill en nödvändighet vid aktiviteter som varierar mycket i intensitet, såsom toppturer på skidor, jakt eller vandringar i bergig terräng.

Ett bra mellanlager är konstruerat för att skapa en luftspalt i materialet. Kroppsvärmen förflyttas via lager 1 ut till lager 2 där den bromsas in ytterligare - som en värmeisolerande barriär mot kylan utanför. Viktigt är dock att materialet och konstruktionen också har förmågan att transportera fukt vidare utåt i klädsystemet. Även för mellanlagret är ull eller syntetfibrer att föredra. Mellanlagret är normalt ett tjockare plagg än lager 1.

KLICKA HÄR för att komma till produkter lämpade som lager 2.

Skalplagget är det plagg i klädsystemet som ska skydda skydda dig och lagren innanför från vatten, vind, vassa grenar och annat du kan stöta på i naturen. Det behöver också, likt lager 1 och 2, ha bra förmåga att släppa ut fukt och överskottsvärme inifrån. Så förutom att motstå de yttre elementen behöver plagget också kunna andas och gärna ventileras med hjälp av olika öppningsmöjligheter.

Vissa skalplagg består i sig av tre lager (yttertyg, vattentätt membran och någon form av innertyg). I ett trelagers-plagg sitter de tre lagren fast i varandra. Vattentäta trelagers-plagg släpper igenom en viss mängd luft genom membranet vilket brukar kallas att det andas. Vattenmolekylerna från utsidan är däremot för stora för att tränga genom membranet. På så vis kan det både vara vattentätt och ventilerande på samma gång. Men ofta är den sortens plagg även utrustade med ytterligare ventilationsmöjligheter då kondens många gånger är ett större problem än väta utifrån.

Skalplagg kan även vara konstruerade av ett lager tyg. Ibland är de behandlade på något sätt för att vara vattenavvisande och ibland har de viss förmåga att hålla ute vatten på mekaniskt vis. Exempelvis kan sådana plagg vara tillverkade av tätvävd ull eller bomull där tanken är att fibrerna sväller när det utsätts för fukt och att plagget därigenom blir mer förseglat. Här pratar vi dock inte om vattentäta plagg utan de är snarare vattenavvisande. Deras förmåga att ventilera ut överskottsvärme är många gånger bättre än trelagersplaggen.

KLICKA HÄR för att komma till produkter lämpade som lager 3.

Vid raster, mer stillsamma aktiviteter eller vid riktigt kallt väder kan det behövas ett extra isoleringslager. Denna typ av förstärkningsplagg har oftast fyllning av dun eller syntetmaterial. Dock börjar även ull återigen användas som isolerande material av vissa tillverkare. Dun har en väldigt god förmåga att skapa värmande isolering och värmeförmågan i förhållande till vikt är riktigt bra. En dunjacka väger väldigt lite och den kan ofta komprimeras på ett sätt så att den inte tar upp särskilt mycket utrymme i en ryggsäck. Dun slutar däremot att fungera om det blir blött. I sådana sammanhang är syntet eller ull att föredra då de värmer även om materialet har blivit fuktigt.

Oftast tar man på förstärkningslagret utanpå skalet. Är däremot skalplagget rymligt och förstärkningslagret lite tunnare går det naturligtvis utmärkt att ha förstärkningen under skalet om man föredrar det.

Innan du bestämmer dig för ett inköp av nytt eller begagnat förstärkningsplagg är det bra att läsa på lite mer om olika fyllningsmaterial. Givetvis är det också superviktigt att du läser på om materialens ursprung, att de är etiskt producerade och har de har de tekniska egenskaper som just du behöver för att följa lager på lager principen på bästa sätt.

KLICKA HÄR för att komma till produkter lämpade som lager 4.