Din varukorg är tom
Snabba Svanen-märkta leveranser - Fri frakt över 995 kr
Yvon Chouinard, Patagonias grundare, började klättra San Fernando-dalens sandstensklippor vid Stoney Point 1953. Han var då 14 och Yvon och hans vänner tog sig ut till klättringsplatserna som fripassagerare på frakttåg.
Vid den tidpunkten användes klätterutrustning av mjukt järn som sattes fast i berget och sedan lämnades där. Detta funkade inte så bra under Chouinards flerdagarsklättringar. Han behövde utrustning som kunde sättas fast, tas bort och sedan återanvändas. Lösningen blev att försöka tillverka utrustningen själv.
1957 åkte han därför till ett skrotupplag och köpte en begagnad smidesanläggning samt några tänger och hammare för att själv lära sig att smida. De första produkterna tillverkade han av bladen från en gammal skördetröska vilka sedan testades på Lost Arrow Chimney och the North Face i Yosemite.
Ryktet om prylarna och deras funktion spred sig bland hans vänner och innan han visste ordet av hade en mindre verksamhet börjat spira. Under de följande åren arbetade han med tillverkningen under vintrarna för att sedan spendera april till juli på stenväggarna i Yosemite. När det blev för varmt där under sommaren tog han sig till Wyoming, Kanada eller alperna för att sedan återvända till Yosemite till hösten. Inkomsterna fick han genom att sälja vinterns produktion från backluckan på sin bil.
1965 hade efterfrågan blivit så stor att det inte längre gick att producera för hand. I partnerskap med ingenjören Tom Frost skapades Chouinard Equipment. Fem år senare var de USAs största tillverkare av hårdvara för klättring.
I början av 70-talet började man även tillhandahålla kläder för klättrare och 1973 lanserades namnet Patagonia.
Patagonia var fortfarande ett relativt litet företag när de mer strukturerat började lägga tid och pengar på den allt tydligare miljökrisen. De såg nedskräpning, avskogning, arter som försvann och mäktiga Sequoia-träd som höljdes i smog från Los Angeles. Man läste om global uppvärmning, förstörelse av tropisk regnskog och förlust av grundvatten och matjordar. Små gräsrotsrörelser gavs olika typer av hjälp för att kunna driva sina frågor och man såg effekt. Den första nationella miljökampanjen som Patagonia själva initierade ägde rum 1988. Varje år sedan dess har man drivit stora miljörelaterade utbildningskampanjer i egen regi. Kopplingen till gräsrotsrörelser är emellertid fortsatt mycket stark. Både tid från anställda och stora belopp doneras varje år till en lång rad olika projekt.
1993 började Patagonia, som första outdoor-företag, göra kläder av polyester från återvunna plastflaskor. Ett år senare beslöt man sig för att helt gå över till ekologiskt odlad bomull. På den tiden fanns det knappt någon ekologiskt odlad bomull att få tag på via den vanliga bomullsmarknaden varför man fick vända sig direkt till bönder som på eget initiativ hade valt att gå tillbaka till ekologiska principer i odlingen. 1996 hade man lyckats med konverteringen och sedan dess är all bomull i Patagonias kollektion ekologiskt odlad.
När det gäller den sociala delen av hållbarhetsspektrat är Patagonia också en förebild. Transparensen för vart olika produkter och tyger är producerade är ovanligt bra. En stor andel av deras produkter är därtill tillverkade i Fairtrade-certifierade sömnadsfabriker. Patagonia av idag är ett stort företag och deras ställningstaganden i olika frågor har därför mycket stor betydelse. Både för de som är inblandade i produktionens olika steg men också genom att Patagonia sätter nya nivåer för vad som är möjligt om man inte kompromissar med de grundläggande värderingarna.
Yvon Chouinard äger fortsatt bolaget och engagemanget i olika hållbarhetsfrågor tycks vara starkare än någonsin. I en färsk intervju säger han exempelvis följande (fritt översatt):
Varför ska vi fokusera våra insatser på att rädda isbjörnar? Problemen med smältande isar och därmed björnarnas livsbetingelser är bara symptom på problemet. Patagonias mission är istället att ”we’re in business to save our home planet”. Att arbeta med ekologisk bomull räcker inte längre. Därför har vi startat ett projekt för regenerativt och ekologiskt bomullsjordbruk i Indien. Det betyder bland annat att jorden inte får plöjas och därmed binder den koldioxid, matjorden byggs successivt på och samtidigt tycks skördarna bli bättre. Sedan har vi börjat engagera oss politiskt trots att vi inte gillar politik. Det kändes tyvärr nödvändigt. Numera räcker det inte heller att våra ambassadörer endast är bra på sin disciplin, exempelvis vågsurfing, han eller hon måste dessutom vara miljöaktivist. Slutligen lägger vi pengar på att återskapa vilda miljöer för att de ska kunna binda koldioxid och även få tillbaka den biologiska mångfalden som blivit förstörd på ena eller andra sättet.
Say no more!
KLICKA HÄR för att komma till Vindpinads sortiment av produkter från Patagonia
